Gud älskar djävulen

Killar är som om man läser en bok, samtidigt som man lyssnar på samma bok, fast som talbok. Men de berättar varsin historia. Fast i samma bok. Samtidigt. Försöker lista ut ett sätt jag kan tänka på, när jag väl kommit på det blir det troligen succesivt bättre. Då sitter man och stirrar framför sig tills man tycker att man har klurat ut nåt bra. Kan ta ett tag. Sen övergår ju tankarna lite till att man borde göra något för att skingra tankarna......men vad skulle det vara en fredagskväll? Om man inte vill gå så lågt att man tar till flaskan. Och så lågt tänker jag bannemig inte sjunka. Jag hatar Tjörn, franska och italienska. Och hans namn. Just nu. Överallt, vilken sida jag än går in på är det nåt med Oscar. Soldaten Oscar, kakorna Oscar, kungen Oscar.......

Förra fredagen var det skitbra. Han visade goda tecken och det var paradiset. Nästan. Hade jag vetat då, att allt skulle vara mer eller mindre förstört hade jag troligtsvis bara skrattat. Herregud vad fort det kan skifta.

Nej. Det är väl bara att se skiten i vitögat. Bryta ihop lite och sedan komma igen. Tänka framåt. På mina andra drömmar. Som jag kan påverka mer. Love is only a feeling sjöng the Darkness. Den låten kommer titt som tätt upp, jag fattar fortfarande inte vad de menar med det. Men jag försöker, då känns det lite bättre. Jag kommer över det här. Jag har kommit över värre grejer än detta. So what the hell.

Borde kanske se en film nu. Nån med action.

Över och ut.