Words of wisdom

"Sluta tänk på det som om det är slutet på ditt liv, tänk på det som att det är början på ditt nya liv istället."

Fritt ihågkommet från filmen "Drömmarnas horisont" (eller "Far and away")

Tänker inte ge några exempel eller djup analys. Men det är ju sant!

(Midsommarfirandet var riktigt lyckat. Det regnade inte en droppe, utan blåste storm istället. :) Jag fick massa nödvändiga råd. När jag till exempel ska hitta min kommande man/sambo/kille whatsoever, ska jag försäkra mig om att han har kalsonger som är testade av polis. Annars kommer det gå åt helvete. Erfarenheter hos mannen som berättade torde vara uppenbara....
Döden var där, han i "Det sjunde inseglet." In på småtimmarna diskuterades gud, djävulen, döden och meningen med livet. Lite lätt absurt. En kille var nämligen jättelik Döden.
Döden förutspådde också att eftersom jag och Bruce Springsteen fyller år på samma dag, kommer jag bli oerhört berömd, rik och gifta mig med Patti Scialfa...
Många intressanta diskussioner ägde rum. Allt från FRA till olika bajserfarenheter. Tvinga mig inte att förklara, men det var killarna som stod för fakta.)


Midsommar.

Note to self: Att handla mat dagen före midsommar är inte kul. Kärringar som knör och tjurar, tanter som vill fram FÖRST till vad det nu är de vill ha. Och a-lagarna tar sig ut till affären. Det är inte kul alls. Männen till nämnda som bara suckar uppgivet, varuvagnar som står överallt. Kors och tvärs. Och där mitt i smeten är jag. Fast lite kul var det att se på kaoset. Som i Sunes Jul när de ska äta julbord, och Sune fantiserar om det där marathonloppet.....Så var det, fast på ICA. En väldigt regnig svensk sommardag.

Vilket pissig dag det var igår. Sverige åkte ur, föga förvånande, men ändå. Kan ju vara katalysatorn till bättre fotboll? Det sämsta jag sett från svensk fotboll sen urminnestider. Svenskarna är väl iochförsig inte direkt kända för att spela bra fotboll, aggresiv och vinnarskalle. Den fotbollen kan man njuta över på sydligare breddgrader. Sverige suger faktiskt. Lagerbäck är lika kass som Svennis. In med Allbäck. Och Källström.

FRA förslaget blev bifallet. Inte bra alls. Trots återremissen blev det ju ingen ändring alls. Bara andra ord. Jag är dock för trött för att rada upp alla motargument och hur dumma i huvudet många riksdagsledamöter är.


Hörnstatistiken är inte det enda som oroar.

Det ser tveksamt ut för Sverige i halvlek. Inte så ljust. Men inte så mörkt heller.

Men var fan är Allbäck?!
Sverige kan hämta sig, men jag har aldrig vart med om en halvlek som gått så fort. Vi kan om vi vill. Vi tappar bollar, skarvar för sent, är inte på rätt plats vid rätt tidpunkt. Vi har inte tajmningen på vår sida, och Lagerbäck har inte lärt dem att synka så det räcker.

Varför sprang Isaksson ut och ådrog sig ett gult kort? Lite onödigt. Men en spännande match är det minsann. Tänker inte yppa hur jag vadslog. Det brukar nämligen gå åt helvete när jag säger, så jag säger alltså inte.

Någon "Gud" finns inte.

Kuratorer ska fan inte kunna gå på semester hur som helst.

Vem ska jag prata med?
Vända mig till?
Anförtro?
Vem är ärlig?
Lojal?
Vem orkar och vill bry sig?
Vem lyssnar, förstår och sen inte utvecklar massa konstiga konsekvenser?

Varför är morfar död?
Varför bor A i NORGE?
Varför är alla så dubbelsidiga?

Varför blir det inflation nu?

Varför är kompisarna så konstiga, varför är killen så taskig?
Varför är allt så orättvist?
Varför bor jag på en isolerad ö, borta från civilisationen?

Okej. Detta kan tolkas som ett mycket självömkande inlägg. Det är det också. Men rygga inte tillbaka, backa inte. Alla har vi våra "ups and downs". Skulle bara se om det känns bättre om jag skriver om det.

Men om du helt spontant känner för att sträcka ut en hand så är det helt OK.


Oönskad graviditet.

I stor brist på annat att göra slöläser jag bloggar. Om mammor. Eller gravida. Okänt hur i allsin dar jag ramlat in på detta ihållande tema, men jag har liksom bara följt länkar eller följt kommentatorer. Detta gjordes igår och idag känns det som om jag är gravid, mentalt. I alla fall när jag sitter vid datorn. Det är inte kul ska ni veta.

Farfar frågade om vi "niar" våra lärare, och om vi går i flick- och pojkklasser. Känns som om han kom från 1847. Som i filmen "Kate and Leopold" som vi kollade på igår. Matchen kollade vi på i reklampauserna.


Kasta gris.

Adrian tyckte att vi för en gångs skull skulle umgås, sagt och gjort. På kvällskvisten lutade det åt att kasta gris. Eftersom kasta gris förmodligen är uttänkt för de barn som är roade av leken, sisådär 5 år, passade inte formatet oss, utan vi spetsade till reglerna lite. Vilket resulterade i vääldigt höga, långa samt otagbara bollar. Fotbollar. Efter fem minuters aktivt kasta grisande sköt A in bollen i trädgårdens djungel. Med tre meter höga bambuskott, okontrollerat växande och ingen går in där frivilligt. Går ej att bemästra för övrigt.

Adrian gav sig in i infernot för att hitta sin nya boll. Gick inte. Jag ryckte in. Gick inte. Mamma ropade vi på eftersom hon brukar fixa allt. Omöjligt. Jag och Adrian fick grym pollenallergi, skrapade upp benen och jag smet in för att titta på teve samt sköta maten.

Efter en timme hade vi fortfarande inte hittat bollen, observera att ytan är typ på fem kvadrat. Men dock tre meter högt och sjukt tätbevuxet. Som en annan värld.

Bollen hittade vi tillsist på en av de upptrampade gångarna vi skapat. Helt sjukt skumt. Och så det kan gå när vi bara skulle kasta gris.



Ni ser ju själva....

EM 2008 - det oförutsägbaras EM

Lagerbäck borde förpassa Ljungberg till underwears reklamen en gång för alla, så slipper han tappa bort sig själv i hans höga skott. Vad göör han? Han ligger ju bara på mattan och kvider hela tiden, som ett barn! Byt in Zlatan i andra halvlek i stället, så resterande får n¨got att se fram emot. Utan Zlatan är Sverige ingenting, ingen ryggrad.

Ett under dock att det inte blev värre, förrän en minut kvar till avblås. Rosenberg kan bli bra, om utrymme ges.

En kul match att se iallafall. Det var väldigt rött på läktarna.

Värdelöst

Det här med "supertvstjärnan som köpt kokain" är ju så överskattat. Hela poängen med nyheten faller ju när man inte får veta vem det är. Det kan ju lika gärna vara vem som helst på gatan. Att superstjärnan har en pojkvän som är superkänd musiker gör det ju inte bättre. Har man sagt A får man säga B.
Värdelöst och tråkigt när huvudpersonen är anonym. Då är det ju inte kul längre. Varför ska jag veta att superstjärnan är hög ibland, om jag inte kan säga vem det är i fråga?

F åkte hem i förmiddags, nu är alla glada, frid och fröjd. På söndag kommer eventuellt farfar....

Taskig tajming

Farmor har knäckt dörrhandtaget på Annas dörr, på yttersidan. Ingen kommer varken ut eller in. Olyckligtvis är ingen inne i rummet, som kan öppna fönstret. Anna stängde sitt fönster typ fem minuter innan. Pappa är på jobbet och kan inte hjälpa till. Så jag får plocka fram verktygslådan och hoppas på det bästa. Mamma kan nog hjälpa till. Det är sånt som gör det så fruktansvärt jobbigt att ha släktingar på besök.

-Tove, handtaget lossnade på dörren. Det gör inget va?

Vilket påminner mig om pappas kompis för typ 30 årsedan:

-Öh, du. Radion är inkopplad nu, men gör det nåt att det ryker från instrumentbrädan?


Thank god it's sommarlov.

Anledningen till att jag inte skrivit på ett tag är utmattning. Jag är irriterad smått konstant sedan farmor kom igår. Jävligt påfrestande. Sjukt enerverande, en tant som pratar och gnäller - hela tiden. Och ändrar och flyttar på saker. Gör om, gör fel. Tjatar om konserveringsmedel och att jag har fina kläder. That's it. Typ. Plus att allt är jobbigt, och allt är modernt och fan vet vad.

Tacka vet jag sommarlov. Kören var magisk idag. Allt var magiskt idag.

Jag fick mitt MVG i svenska. Gissa om jag är nöjd?? Ett G. Två VG. Resten MVG. Najs.

Det blåser!

Inatt hade jag värsta bästa drömmen. Lite censurerad dock.

Kören gick fin fint idag. Synkat och perfekt. Bytte från sopran till alt, gick bättre sedan.

I och med att det blåser så in i helvete har grillen blåst omkull på balkongen = briketter och sot överallt.

Den där horribla lukten är däremot borta.

von Sydow goes Einstein.

Det jag härmed kommer berätta kan bidra till kommande konsekvenser för er hälsa.

Det luktar bajs överallt. Det är jävligt äckligt och jag vet inte hur jag ska överleva, ärligt talat?

Så här går det när det är torrt ute.

Annat speciellt är att jag drömmer otroligt konstiga drömmar natt efter natt. Drömmer jag inte att jag dör av prostatacancer, drömmer jag att Magdalena Ribbing förföljer mig fysiskt under dagarna. Och Morgonpasset i P3 har kört hennes morgonritualer i två dagar i rad. Jag blir tokig.

(Blondinbella har hamnat i radio. Vad i helvete?Jag kollapsar varje gång någon nämner hennes löjliga namn. von Sydow framstår ju som Einstein jämfört med henne. Att BB råkar tjäna pengar på sitt namn och är oerhört driven bevisar väl inte att hon har radiokapacitet och kompetens överhuvudtaget? Ett till skäl till att lyssna på P3 NRK och Radio Norge, och BOJKOTTA P3 - en gång för alla.)

Idag samtalades det om hur man kom hem efter festen i torsdags. Lärorikt. Finn fem sätt att inte ta sig hem på.

Kom på en ypperligt bra idé. Ett mysterium har satt sig som en igel på min hals. Efter enträgna försök att fatta vad detta är för något lägger jag upp en bild på X, och hjälp att identifiera tas tacksamt emot.
Ledtråd: iPod. Står 13 på den.

Idag på bussen var det smockfullt. En tant träffade en annan tant som hon kände, de blev väldigt glada, då de tydligen inte sett varandra sen sist. På sjukhuset/akuten/vårdcentralen uppenbarligen. Alla de träffat på sistone hade de träffat via vården. De uppdaterade sig med vilka som dött på sistone och vilka skador respektive hade åsamkat sig. Det är inte lätt!!

En annan tjej tjatade om hennes "graciösa" jobb på McDonalds i en halvtimme. Varje mening innehöll "typ", "bah" och "såhära" För det var tydligen jättetufft, enligt henne. Och shit vilka roliga människor man träffade, och vilka roliga jobbarkompisar hon hade, otroligt charmiga personer som beställde mat, och allt var tydligen så bra.  Ashögt pratade hon och hennes medkännande tjejkompisar garvade non-stop. Lite enerverande kan man ju tycka....



Jag antar att det är något sorts stöd. Men iPoden kan knappast stå upp i den. Jag har vridit och vänt, klurat och testat. Men jeg finner icke lösningen. :)

Flickan med pärlörhänge

Tracy Chevalier hade kunnat arbeta ut fler scener som krävde mer uppmärksamhet än vad som tilläts. Scener som föll rätt platta, eller sidospår som försvann, som hade bildat en dynamisk berättelse. Nu lät hon dem bero, vilket ändå vittnar om respekt för både huvudrollsinnehavaren (Griet) och läsaren. Kroppar hade ändå fått själar om hon berättat mer om hur Vermeer dog, helt abrubt, eller hur Griet smet iväg. Nu blev det bara ren fakta utan fantasi. Som hon fick brist på tid och ork i slutet av boken. Bara skrev ihop något som var passande för den sanna historien och som låg nära tillhands.

Fint verk som inspirerar på alla sätt, att skapa, måla, skriva, tänka, leva och fundera.

Lätt att sätta sig in i hur levernet var, hur svårt det var, hierarkin att vara kvinna och tjänsteflicka. Hur attraktionen till två män blev allt större, plus att en annan började att utnyttja henne i skydd av de torkande, upphängda lakanen.

Jag blev illa till mods över hur Griet så normalt reagerade och agerade. Hur hon lät sig själv backa bakåt i vreden och orättvisor för att främja sitt rykte och sig själv. Något som ligger långt borta från mitt egna sätt att reagera.

Författaren får mig att känna mig hemma i en miljö som är totalt främmande. 1400 talets Holland är inte utav kännedom direkt.
Jag vill stanna kvar i Vermeers ateljé, Chevaliers språk och vokabulär, inte slungas ut till verklighetens bloggosfär, mediehetsen och reklamavbrotten. Kvar i Hollands fattiga, bistra tider. Präglade av pest och kyla. Trots de stränga vintrarna som beskrivs känns det aldrig riktigt så kallt.
Hur Vermeer använde "falska" färger, och "sanna" färger, hans tekniker och gamla konstnärsknep. Vermeers betraktelser, åskådligaktiga sätt att finnas till, hans passiva sätt att leva. Trots hans rätt apatiska sätt finns där en road, retsam sida som finns där ibland. 

Måste googla Vermeer, många gånger jag önskat att jag kunde vrida klockan tillbaks. Årtal som 1960, 1972, 1910, 1845, 1411, 1567.

Vår framtid som vi aldrig kan hitta tillbaka till "Så det var, det aldrig kan bli igen."

Det finns ju en filmatisering av boken. Den ska jag se, om ett tag.......

Dagens konstigaste....

Jag drömde att jag dog inatt. Vilket var väldigt traumatiskt, en prekär upplevelse. Vision. Jag var i skolan och skulle meddela mitt öde. Jag hade prostatacancer. Tack gode att jag är kvinna. Då kan det ju inte vara en sann dröm. I vilket fall hade jag typ två veckor på mig att leva. Oerhört jobbigt. Vaknade 4.30 och var totalt lost. Runt 5.00 började jag höra konstiga ljud och röster någonstans. Antingen utomhus eller inomhus, vet inte vilket. Det var lite suspekt. Går inte att härma ljuden heller. Lät som någon dunkade runt med en slägga......

Tillägg

Måste bara tillägga en sak som jag gått och tänt på ett tag, som retar mig.

Sveriges nationaldag borde slopas, kastas in i nån gränd nånstans, bland alla ickesvenskar och svenska brats.
Fy fan.

EN enda dag är det tillåtet att älska Sverige. EN enda dag är det politiskt korrekt och respekterat att tycka att invandrare är lika mycket värda som de svenskfödda. Det är så ytligt, så patetiskt svenskt att jag storknar.
"Den sjätte juni ska vi välkomna alla invandrare till vårt Sverige som vi älskar, gud va generösa och ödmjuka vi är som har fest i Slottskogen!!"

Den sjunde juni är det glömt, fyllan tog alla minnen och alla lättade, förväntansfulla invandrare för tyst återgå till vardagen. Hoppas att svenskarna ska bli lika snälla nästa år.

Sverige tycks vara perfekt i många ögon. För mig är Sverige långt långt ifrån perfekt. Vad har vi för inställning till medmänniskorna? Vad döljer sig under den välpolerade ytan som vi kallar så typisk svenskt snäll?

Sveriges imigrationspolitik är långt ifrån bra, den suger.

I Sverige kan man inte kritisera svensk imigrationspolitik hur som helst, man kan inte heller hylla Sverige när man känner för det, utan måste vänta till passande tillfälle. Typ Schlager EM, fotbolls VM, EM, eller OS. Det är för övrigt ända gången man ser killar gråta och krama varandra offentligt. Stackars dom.

Vad syftet var med detta inlägget var att Sverige har en dubbelmoral och ett sken som är svår att tyda.
Ge de som råkar vara födda i ett annat land jobb på lika villkor. Tänk logiskt. De har inte bett om situationen. De har heller inte bett om vårat medlidande. De ber bara om en ärlig chans att få komma in i vardagen, utan blickar och taskiga ord.

Kanske, en gång i framtiden, kan vi älska Sverige öppet, tillsammans med de utlandsfödda. Älska Sverige på lika villkor.

Avtagande bloggintresse.

Har du inte varit på Västkusten sommartid vet du inte hur svensk sommar är. Vi var nere och badade tidigare. Härligt.

Man vet aldrig vilka personer som hänger där nere vid varvet. Borta vid badplatsen är det alltid knökat och folk ligger bara och glor. Vid varvet är det aldirg mycket folk. Iallafall mycket intressantare folk. Igår var det några göteborgare som tyckte att "den generella uppvärmingen är kanonbra, för då kommer vi ha hajar här uppe snart. Och då kan man ju fiska!!"

Idag var vi på Göksäter (lilla Ullared) för att hitta ett urverk till bilden på måndag. Har aldrig sett så många personer med så fulla kundvagnar en sådan varm dag. Vi trodde de var på stranden? Urverk hade de inte.

Läser "Flickan med pärlörhänge" av Tracy Chevalier. Den bästa bok jag läst. Hittills. Ren njutning.


Festligt. Superlativ.

Det var som sagt fest i går. Det var skitkul. Kommer inte ihåg detaljer, men stämningar. Detaljerna är diffusa, men de finns där...... Så jag gör nog bäst i att inte redogöra för vad som hände....

Nu ska jag äntligen få bada (?)

Treorna har signat ut. Slut.

Det brinner någonstans på Orust. Typ i Ellös. Känns lite som pesten på medeltiden.

Student -08 var det idag. Grymt mycket folk och en brännande, tryckande hetta. Efter aslång tid i gympasalen, med tal, framträdanden, körer och stipendieutgivanden sprang de ut. Har många kort, lägger in senare. Eftersom det var glada, rätt packade estettreor som backade upp oss i kören, så lät det skapligt bra, därför kom typ alla av sig och visslingen i "En Sommarvals" gick åt helvete. Men - ingen större skada skedd. Det var kul och ingen brydde sig. Treorna ville ut och brydde sig inte så mycket om någonting. Som fotograf gick det utmärkt. Perfekt att jag är liten och snabb i folkmassorna :)

Fest ikväll. Kul.

225 grader celsius.

Mamma åkte för att hämta A på fotbollsträningen. Under tiden uppmanar hon mig att passa brödet i ugnen. Jag vill inte ta ansvar över bakverket! Jag ställde den där klockan, den ringde, utan att jag märkte det, såklart.
M: Öh, Tove det ringde nåt. Ska du fixa det eller?
Skona mig.

Liksom, vilken obarmhärtig typ kräver att man ställer sig framför en 225 grader varm ugn i denna hetta?

Jag smälter bort lite varje dag. Varje dag försvinner något. Igår försvann mitt tålamod, häromdagen min uthållighet och idag rann min sociala kompetens bort.

På bussen hem fungerade inte de förbannade fläktarna som brukar göra morgonturen till en tur i en rullande frys. Nej, idag blåste det varm luft. Plus 25 grader. Och så den befinnande varma luften som är typ 25. Plus 30 pers som andas, plus solen. Och sitter man bredvid en naturare så får man det berättat för sig hur många syremolekyler det finns per kubikdecimeter. Yes.

Naturarna hade kursprov i matte B idag. Jättefascinerande att lyssna på dom, hur de går igång om sånt man inte fattar ett smack om. Om ett år. Då jävlar. Då ska det diskuteras matematiska termer. Då har jag läst ut matte B. Bara det att då läser de matte D. Hmmmm.....

På franskan tittade vi på tvåornas version av "Tartuffe". Det sämsta jag sett någonsin. Inkluderat alla otaliga skolpjäser som syskonen medverkade i under lågstadiet. De läste innantill på dålig franska. Tre pers kunde uttalet...

Repetitionerna är i fullgång inför torsdag. Kören tar sig, och det kommer låta så coolt.

Det här var tänkt att bli ett kort inlägg. Bara så att ni vet.


Valfri Gyllenetider låt och rubriken är en fulländad sommarhälsning.

Idag paddalde jag kajak med Carolina. Det var kul. Himla fantastiskt med sommaren. Att komma nära naturen, bara någon decimeter ovanför den, helt otroligt.

Gick och fiskade insjöfisk i en liten sjö i skogen. Det var kul. Fick en liiiten liten gädda och en mört. Jag hade promt tänkt bada i sjön, jag föredrar annars havet, men jag tänkte testa hur det var. Men så fick jag se en aslång snok i sjön, och vattnet var brunt och fullt med pollen och skit, så jag ändrade mig snabbt. Som sagt, en gädda fick jag. Rodde lite i en gisten gammal eka. A tappade ut all mask mellan springorna på bryggan. Typiskt. Det tog nämligen 45 minuter att gräva upp de små liven. Fem stycken fick vi ihop. Då hade vi grävt i varje rabatt, varje land, varje öppen jordplätt vi kunde hitta i hela trädgården. Men i och med att det inte har regnat på sex veckor så var maskarna väldigt långt ner.

Att fiska är kul, så länge man slipper ta av fisken från kroken. Den andre A fick göra det. Sånt gör inte jag =)

Förresten ska jag köpa mig en kajak nån gång inom en femtioårs period. Jättemysigt.

RSS 2.0