"I bensinbrist på bensin"
Partipolitiken är abstrakt, konservativ och otroligt trög. Inget för mig just nu som inte har ett uns av tålamod över. Därför känns inte ett ungdomsförbund rätt. Plus att det inte känns som om det finns ett parti som motsvarar åsikterna jag har. Mp ligger mig antagligen närmast, men jag har ingen lust att lägga ner min tid på djurens rättigheter eller om bananerna är övergödslade. De håller säkert på med en massa andra viktiga grejer, men i så fall har de inte visat mig var deras skåp ska stå.
SSU känns väl sådär, liksom ung Vänster. Blåa sidan är inte att tänka på. Michaels mamma var ibland folkpartist och ibland sosse förresten. Fråga mig inte hur det går ihop. Han hade inget lättbegripligt svar. Han fortsatte skriva ner noterna på nån vers ur "Gosskören".
Jag är trött på svensk politik. Fruktansvärt tråkig. Sen vet jag ju inte hur fransmännens politik är på djupet, eller italienarnas. Men Giulia har iallafall bra beslut att komma med. (Bor i Rom).
Svensk politik är väl kanske inte så mycket för att locka unga. Politik är förmodligen inte det överlag.
Politik ska inte vara kul heller. Säkert. Och det ska bannemig inte gå snabbt.
Men svensk politik måste ju vara någon statistisk höjdare när det gäller att inte komma någonstans.
Har tyvärr inga lysande exempel för tillfället.
Nu: SOVA.
