Det här med julefrid.

Igår när vi vandrade Avenyn ner från Heden, möttes vi av fem pikétbilar och tre ridande poliser. Och ett liiiitet litet demonstrationståg som tyckte att det var dags att göra något åt det här med klimatet.
Jag tyckte det hela var väldigt roande, rent objektivt. Jag fattar att det behövs policiär närvaro vid demonstrationer som är riktade mot en viss etnisk grupp eller nåt sånt. Som i Lund häromdagen.
(Demonstranterna gick mitt i vägen, och typ hela Avenyn spärrades av där de gick.)
Men de enda motståndarna till den här demonstrationen som jag kan komma på, efter mycket grubblande, måste vara George W Bush. Bra att polisen främjar, genom att vara där, yttrandefrihet och den här demokratiska ådran vi har.

Det var ett inferno som bestod av tvåbenta, enhövdade, stressframkallande varelser i stan igår. Det som var jobbigast var att folk fan gick sitt långsammaste bara för att jävlas med alla som gick bakom. Precis som alla andra år i städer vid den här tiden, vill säga.
Liten kille, desperat och helt förtvivlad, när han konfronterar Nordstan, utbrister skrikandes:
- Men helvete vad alla långa är! Jag kommer DÖÖÖÖ?!

Det var iallafall mycket trevligt, mycket mysigt.

Det stod en dansande tomte på ett ställe. Han måste garanterat ha världens tråkigaste, enformigaste, oglamourösa, otacksammaste jobb. Att titta på honom var också rätt otacksamt. Om man la i en peng dansade (rörde på armarna lodrätt) han upp och ner tre gånger. Sen slutade han. Det var väldigt många gatumusikanter. En stod med en grej som liknade en skallra och försökte hålla takten till nåt egenkomponerat. En annan sjöng för full hals allt han kunde, slår vad om att man ser honom på Idol nästa år, sjungandes Deck The Hall. Den kunde han bäst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0