Gamla tanter lägger inte ägg. Aldrig.
Under visiten i Skåne träffade jag lite gamla tanter. Alla tanter jag träffar, som jag är lite släkt med, tycker absolut att jag ska komma hem till dom och bo där på studsen.
Argument:
- Vi kan prata Tjejsnack. Herregud, jag pratar knappt "tjejsnack" med mina kompisar, och tjejkvällar är bland det mest pretientiösta jag vet.
-Vi kan ha roligt.
-De kan visa mig sin stad.
-Vi kan ha mysigt.
-Vi kan prata minnen. Jag har inte samlat på mig lika många minnen som de har gjort, som är i samma kaliber och innehåller samma ovärderliga släktforskningskvalitiet.
Alla arument är sanna. Fast från olika tanter. Gubbarna är dock lite mer återhållssamma.
Farmors systers väninna tyckte att jag skulle komma upp till henne i Stockholm. Så kunde hon visa mig Gamla stan. Efter fem minuter. Hon hade precis hört om mina resor till Stockholm.
Det är säkert jättegulligt, och man borde ta vara på alla gamla. Etc.
De äldre är roliga (ibland) och oftast väldigt underskattade från min sida. Men någonstans går gränsen.
