"Mina ord i natten är det enda som når ut"
Nyss hemkommen från Gbg. Övertrött igen. Jag åker till Ö-sund om exakt en vecka. Om en vecka går tåget om tio minuter. (läs avgång 19.00)
Jag missar båda träningsmatcherna med svenska herrlandslaget. Antiklimax. Min svenskalärare vill absolut inte ge mig resten av förberedelserna till provet på stencil. Vet inte varför. Hur F*n ska jag hinna plugga in litteratur på tre dagar? Hon tyckte att jag kunde ringa någon från Östersund. Yes. Sure. Jag har varken tid, lust eller ork att sätta mig in i nån död gammal Boccaccio eller varför i helvete de slog ihjäl varandra på Island någon gång för väldigt längesedan.
Jag orkar inte plugga mer. Orkar inte tänka mer. Jag vill bara bli underhållen av någon som inte ställer krav på att jag ska prestera något tillbaka.
Jag vill inte ha franska nationella muntliga. Inte franska NP uppsats (hur ska det gå till egentligen? Ärligt talat, jag dööör.) Jag vill inte ha fler nationella alls. Min hjärna och min almanacka kompletterar inte lika bra längre, jag har fortfarande tusen grejer jag ska tänka på.
Jag vill inte gå i skolan längre.
Jag vill helt enkelt sluta tänka och komma ihåg.
Jag läser en killes blogg, killen åker med samma buss som jag. Det är helt sjukt. För honom är jag mer eller mindre en främling. Som han sett på skolan och på bussen. Vad han inte vet, är att jag vet betydligt mer om honom, än vad han vet om mig....
Jag tror mig ha sett Håkan Hellström på Nils Ericssons Terminalen. Om det inte var han, var det hans kopia.
Förresten hatar jag att gå i klädaffärer, det är tråkigt. Jag hatar IKEA. Det är tråkigt.
Vad jag däremot gillar är Joel Alme och Carla Bruni.
Kära nån.
Jag missar båda träningsmatcherna med svenska herrlandslaget. Antiklimax. Min svenskalärare vill absolut inte ge mig resten av förberedelserna till provet på stencil. Vet inte varför. Hur F*n ska jag hinna plugga in litteratur på tre dagar? Hon tyckte att jag kunde ringa någon från Östersund. Yes. Sure. Jag har varken tid, lust eller ork att sätta mig in i nån död gammal Boccaccio eller varför i helvete de slog ihjäl varandra på Island någon gång för väldigt längesedan.
Jag orkar inte plugga mer. Orkar inte tänka mer. Jag vill bara bli underhållen av någon som inte ställer krav på att jag ska prestera något tillbaka.
Jag vill inte ha franska nationella muntliga. Inte franska NP uppsats (hur ska det gå till egentligen? Ärligt talat, jag dööör.) Jag vill inte ha fler nationella alls. Min hjärna och min almanacka kompletterar inte lika bra längre, jag har fortfarande tusen grejer jag ska tänka på.
Jag vill inte gå i skolan längre.
Jag vill helt enkelt sluta tänka och komma ihåg.
Jag läser en killes blogg, killen åker med samma buss som jag. Det är helt sjukt. För honom är jag mer eller mindre en främling. Som han sett på skolan och på bussen. Vad han inte vet, är att jag vet betydligt mer om honom, än vad han vet om mig....
Jag tror mig ha sett Håkan Hellström på Nils Ericssons Terminalen. Om det inte var han, var det hans kopia.
Förresten hatar jag att gå i klädaffärer, det är tråkigt. Jag hatar IKEA. Det är tråkigt.
Vad jag däremot gillar är Joel Alme och Carla Bruni.
Kära nån.
Kommentarer
Trackback
