Saltstänk
Idag seglade vi i skolan. Vi hade friluftsdag, jag seglade C55 och Tvåkronor. Det var hur kul som helst.
Dagen börjar med att en skolklass går på bussen. Och såklart blir det mer eller mindre kaos. Fattar inte hur alla barn i den åldern kan vara så rastlösa och energiskt frågvisa på bussar. Som dagiset i Stora Höga förra veckan.
Nu var de är barnen äldre, men jobbigare. Tjejen som satt bredvid mig satt och frågade allt och alla om de hade det rooligt. Det var smått påfrestande. De verkade ha en diktator till fröken.
Kommer ner till SSS och möts av en hyperglad kille som skämtar i ett. När grundgenomgången är avklarad är det dags att borda Tvåkronorna. ("Grundgenomgången" var ju lite för snabb och grötig, men det är en annan historia.)
Sandra, Helena och jag bestämde oss för att trotsa alla killar och segla själva. Det var typ sex tjejer och minst 15 killar. Eftersom ingen av oss var särskilt erfarna gick det inte så bra, totalt kaos och noll kontroll. Johan (seglarläraren), nån kille till som var lärare, och två elever följde oss i motorbåten, och försökte hjälpa oss. Vilket inte gick bättre.
"Så tjejer, nu är det bara att köra på"
Joakim (som var en av eleverna i motorbåten) bytte med Sandra och det hela gick bra mycket bättre.
Efter ett tag byttes alla av, och jag åkte med i motorbåten tillsammans med Joakim och Lukas. Vi bordade en Tvåkrona, och sen gick det galant.
Glassigt, drog lite i några tampar, skotade hem (drar i tamparna så att focken (förseglet) sträcks, och man får mer fart, om vinden ligger på från rätt håll vill säga)
Tävlade med några andra, som förlorade såklart, gick upp i vind, lensade, slog och hade oss.
Man kan säga att jag är rätt bra på att segla Tvåkrona - redan efter en dag. De andra i båten kunde ju, så de lärde mig.
Efter lunch seglade jag i en C55. Större än en Tvåkrona (googla), stabilare. Man kunde sitta ordentligt i den, och den kantrade inte lika lätt. Seglade tillsammans med Per (studierektorn) och någon mer lärare. Det blev dags för race. Vi vann faktiskt alla race. (5/5). Peter fick upp andan och brände järnet. C55 var dock tråkigare än Tvåkronorna. Man behövde inte göra så mycket. Behövde inte dra i så många tampar (inga alls) eller tänka på vinden så mycket. Det enda man fick göra var att ducka för bommen. Har träningsvärk.
Det var sjukt roligt, gemenskapen var otroligt tight, och alla var glada. Nya kompisar är alltid kul.
Jag är stel av saltet, och ansiktet smakar salt.
Just nu snurrar det när jag sitter ner, känns sjösjukt. Bilder tog jag inte, på grund av risken att kapsejsa. Perfekt förhållanden, lagom soligt, lagom varmt, lagom vind. Att segla på västkusten, under skoltid - det kan inte bli bättre.
En renässans att träffa "normala" (icke macho/ taskiga attityder) killar som är snälla på riktigt. Känns som om det finns hopp, ändå.
Dagen börjar med att en skolklass går på bussen. Och såklart blir det mer eller mindre kaos. Fattar inte hur alla barn i den åldern kan vara så rastlösa och energiskt frågvisa på bussar. Som dagiset i Stora Höga förra veckan.
Nu var de är barnen äldre, men jobbigare. Tjejen som satt bredvid mig satt och frågade allt och alla om de hade det rooligt. Det var smått påfrestande. De verkade ha en diktator till fröken.
Kommer ner till SSS och möts av en hyperglad kille som skämtar i ett. När grundgenomgången är avklarad är det dags att borda Tvåkronorna. ("Grundgenomgången" var ju lite för snabb och grötig, men det är en annan historia.)
Sandra, Helena och jag bestämde oss för att trotsa alla killar och segla själva. Det var typ sex tjejer och minst 15 killar. Eftersom ingen av oss var särskilt erfarna gick det inte så bra, totalt kaos och noll kontroll. Johan (seglarläraren), nån kille till som var lärare, och två elever följde oss i motorbåten, och försökte hjälpa oss. Vilket inte gick bättre.
"Så tjejer, nu är det bara att köra på"
Joakim (som var en av eleverna i motorbåten) bytte med Sandra och det hela gick bra mycket bättre.
Efter ett tag byttes alla av, och jag åkte med i motorbåten tillsammans med Joakim och Lukas. Vi bordade en Tvåkrona, och sen gick det galant.
Glassigt, drog lite i några tampar, skotade hem (drar i tamparna så att focken (förseglet) sträcks, och man får mer fart, om vinden ligger på från rätt håll vill säga)
Tävlade med några andra, som förlorade såklart, gick upp i vind, lensade, slog och hade oss.
Man kan säga att jag är rätt bra på att segla Tvåkrona - redan efter en dag. De andra i båten kunde ju, så de lärde mig.
Efter lunch seglade jag i en C55. Större än en Tvåkrona (googla), stabilare. Man kunde sitta ordentligt i den, och den kantrade inte lika lätt. Seglade tillsammans med Per (studierektorn) och någon mer lärare. Det blev dags för race. Vi vann faktiskt alla race. (5/5). Peter fick upp andan och brände järnet. C55 var dock tråkigare än Tvåkronorna. Man behövde inte göra så mycket. Behövde inte dra i så många tampar (inga alls) eller tänka på vinden så mycket. Det enda man fick göra var att ducka för bommen. Har träningsvärk.
Det var sjukt roligt, gemenskapen var otroligt tight, och alla var glada. Nya kompisar är alltid kul.
Jag är stel av saltet, och ansiktet smakar salt.
Just nu snurrar det när jag sitter ner, känns sjösjukt. Bilder tog jag inte, på grund av risken att kapsejsa. Perfekt förhållanden, lagom soligt, lagom varmt, lagom vind. Att segla på västkusten, under skoltid - det kan inte bli bättre.
En renässans att träffa "normala" (icke macho/ taskiga attityder) killar som är snälla på riktigt. Känns som om det finns hopp, ändå.
Kommentarer
Trackback
