"Staaage-diiive!"
Min dator pajjade som bekant (?) av helt okänd anledning igår. (Haha)
Nu måste jag ringa reperatören. Oj. Roligt. Han kommer skälla ut mig. Jag vet inte varför. Och jag vet att han inte kommer göra det, för han är nog snäll. Men jag fattar ju ingenting med datorer. Herregud. Jag vet när en dator är av eller på, och klickas det upp en MSNruta, är det bara bonus? Nä, men jag kanske vet liite mer. Men massa konstiga ord och sånt, koder och olika delar i hårdisken är ju bara "jaha, säger du det?"
Dräkten är klar. Sjöjungfrudräkten. Jag kan inte gå i trappor. Kan knappt gå över en tröskel på två centimeter, då blir det liksom en lutning åt något håll, och då blir det obalans. Ska jag sätta mig får jag göra en stage-dive. Och vi ska tydligen ligga ner under ett "hav"? Aha. Nån får väl dra upp mig. Jag går ugnefär lika fort som mormor gick. Och hon gick extreeeemt sakta. Men. Det finns fördelar med allt. Nu hinner jag reflektera OCH typ ifrågasätta varför kvisten i golvet är si eller så. Jag har ju numera tid till sånt, att tänka. Eftersom det går så segt. Nåt måste jag ju underhålla mig med för att fördriva tiden när jag ska gå från toaletten till mitt rum.
Om någon vill veta tiderna till föreställningarna får ni hojta till. Platserna kan ta slut rätt snabbt, för sjöjungfrur är ju huvudattraktionen? Fem (sex?) sjöjungfrur som drar in en fruktansvärt otymplig grej (läs gul/orange staty) vill nog ingen missa.
Det roliga är att hela pjäsen är helt absurd, flippad och konstig, så alla står mest och bara garvar i skräckblandad eufori, under repetitionerna.
heej :) kolla gärna in och kommentera min blogg! ;):) (eller följ/prenummerera på den) :)
