en till utmaning!
Regler: Det här är svårare än du tror! Kopiera detta till din blogg, utmana 5 personer och berätta det för dom. Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn! Alla svar måste vara riktiga, hitta inte på ord! Om personen som utmanade dig har ett namn som börjar med samma ord som ditt får du inte ge samma svar som han/hon gjort. Du får heller inte skriva samma svar två gånger eller skriva ditt eget namn som svar! Lycka till!
1. Vad heter du? Tove
2. Ett ord på fyra bokstäver: Tack
3. Flicknamn: Tyra
4. Pojknamn: Tomas
5. Yrke: Timmerman
6. Färg: turkos
7. Klädesplagg: tangatrosa
8. Mat: tandoorikyckling
9. Sak i badrummet: tandtråd
10. Plats/stad: trosa
11. En orsak att vara sen: toalettbesök (ja, Tobbe, jag menar dig)
12. Något man skriker: TA FAST TJUVEN!
13. Film: the departed, eller om inte det räknas, the Talented mr Ripley
14. Något man dricker: t-sprit (te va ju upptaget)
15. Band: Talking Heads
16. Djur: Tvättbjörn
17. Gatunamn: torngatan
18. Bil: toyota
19. Sång: TINY DANCER! SÅKLART! :D Youtuba it up!
JAG UTMANAR: IDA, JAKOB, FANNY, MALIN och hmm.... ingen mer!
Idag har jag blivit jagad av en häst.
Några meter senare tornar en häst upp sig. Attans. Men den stod vid sidan av vägen, så jag tänkte att jag kunde gå vid andra sidan. Smart drag! Tills hästen använde sina fyra ben och började gå mot mig. Jag red typ högst tre månader när jag var sex år. (Anledningen till att det varade så kort tid, berodde på att pappa tyckte hästarna var läskiga) Så lite van vid hästar är jag ju....hehe. Jag klappade den lite, i tron om att hästen skulle tycka att jag va tråkig, och han hade luktat färdigt. Nehe. Han började nafsa efter min jacka, och tugga på min väska. Jag började gå mot andra stängslet. Rätt fort gick jag. Hästen gick och nafsade mig i ryggen, och puffade, och tuggade lite. Kändes det som. Hästar är ju stora djur.
Uppmaningar som "Snälla hästen sluta nu" hjälpte inte alls, övervägde en halv sekund att stanna vid stängslet och ringa pappa. Övertala honom att komma och rädda mig, men insåg att det gick snabbare att krypa under stängslet. Herregud. Hästjävel.
ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH Hemsedal.
Måste fan skriva upp att jag ska jobba där, så jag inte glömmer det helt plötsligt.
Ska kolla hur stora bilderna blir när man gör dem stora.....och de blev ju ganska stora. Tror jag.
Attans!
Jag blev utmanad av Cyanea C. Attans! Det innebär ju att jag måste blogga. Nu hade jag iofs lovat att skriva nåt litet, eftersom jag tydligen vart dålig på att uppdatera. Men nu fick jag ju ämnet samtidigt, och det va ju bra. Så endast för Cyaneas skull detta inlägg. Jag har inte loggat in på så lång tid att jag glömt lösenordet.
Utmaningen går ut på följande:
* Gå in i mappen Mina bilder (eller den mappen där du har dina bilder)
* Gå till den sjätte mappen och välj sedan den sjätte bilden i den aktuella mappen
* Släng upp bilden på bloggen och skriv något om den
* Utmana sex andra personer och länka till dem, samt tala om för dem att de är utmanade.
Jossan o Martina på en fest i somras. Och som vi sa idag, man vet aldrig hur festerna slutar, eller vem man avslutar festen med, när vi har klassfest :) Här grillar de.
Jag utmanar:
http://fanuman.blogg.se/
http://guiltypleasuresmedmera.blogg.se/
http://doodoo.blogg.se/
http://lovaka.blogg.se/
http://itstobi.blogg.se/
Det är fem, det ska vara sex, men, den som känner sig manad kan ju skriva sin länk.......
Nu ska jag plugga. hejs.
Ta bort sminket, nån, snälla!?
Åh, vi var så jävla grymma! Statyn rasade inte (surprise) men den var på god väg, när ena utstickande benet fastnade i taket på vägen in, och jag drog lite för våldsamt. Ingen svimmade eller sa fel sak vid fel tillfälle. Lite komplicerat var det att få ut havet....och in. Eller tvärtom...
När vi har fått ut havet från scenen, och oss själva igen, ska jag in direkt med de andra i en annan scen, som en annan person. Vadå asstressigt? Och inne i omklädningsrummet står massa musiker och dramaelever, och så måste man kasta av sig sjöjungfrudräkten och på med andra kläderna helst samtidigt. Nice.
Jag håller mig på musikerläktarn när jag inte är på scenen (det är roligare), då blir de andra bildarna rätt så ganska irriterade, men wtf. Det är ju kul.
Nu ska sminket av. Jihoo.
watch and learn!
Han liksom villar bort sig i sina förklaringar, går vilse i sig själv. Ugnefär precis som jag gjorde idag när jag skulle förklara underskott i bytesbalansen på provet.....
Så som han gestikulerar under tal, så gör man ju bara när man sitter i ett muntligt språkprov och inte kan ordet man söker, och försöker vinna lite tid...
Han ingav inget förtroende, om man säger så....
http://se.youtube.com/watch?v=KogebxJkHig
friday i'm in love, and saturday i'm in school.
Eftersom det var låst överallt, gick jag typ ett varv runt skolan innan jag hittade THE DOOR.
Väl där, var det ett organiserat kaos, kan man säga. A och jag skulle tydligen dra fram och tillbaka nån kulissliknande vägg, men när vi sen skulle göra det, skulle vi inte göra det, utan göra något annat, mitt i genrepet. Det hela gick väldigt bra ändå. Och det suger mer eller mindre att vara delaktig i en föreställning som man inte ser ett skvatt av. Jag står ju i en kuliss hela tiden, och gör jag inte det, byter jag om. Jag ser dock lite, kanske två tredjedelar. Och det är faktiskt bra. Jag var väldigt skeptisk häromdagen, när inget var synkat över huvudtaget, och jag undrade vad fan statyn skulle in på scenen och göra. Det är lite detaljer som ska fixas, t.ex. att vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt och sådär.
Hela teaterprocessen är ju skitcool. Massa som ska klaffa, och hållas koll på, och hit och dit. Hela klassen var lite lätt irriterad, och ville helst bara hem, ville inte vara i skolan just där just då. Vi skulle montera ihop läktare, och det var ju lätt! Massa pinnar hit och dit i olika längder som skulle fästas någorlunda likadant, så att inte nån sektion rasade, skulle ju ta bort fokus från oss, så att säga.
Vi lyckades dra in den där statyn på scenen utan att nåt dramatiskt hände. Utom att "havet" var lite knöligt, och korvigt, så statyn sviktade lite lätt. Men det var bara att dra lite snabbare så att statyn återfick balansen :) Vi måste ju döpa statyn. Den kan heta Jesus. Eller Sune.
oändliga moment 22
Vetenskaplig uppsats låter lite överkurs, så jag kör hårt på ett inlägg här istället.
Jävla skola. Vilket innebär plugg. I alla ämnen. Vi har prov, inlämningsuppgift, läxa eller något annat kul i alla ämnen. Senaste två veckorna har jag kommit hem, ätit, pluggat, gått och lagt mig.
Vi har ett astråkigt prov på måndag (av alla dagar) och läraren suger. Hon är ineffektiv, odisciplinerad, flummig och galet velig. Men hon är dock hård som stål i betygssättningen. Inte blir det ju bättre av att helgen kommer bestå av asmycket plugg igen. Och genrep.
Men. Idag åkte vi ju skridskor på gympan. Köttbullen o den där andra köttbulls/flyskäret ftw!
Disciplin var det ja. O yeah.
Nominell lön, liksom. Jag dööör.
Men. Så intalar man sig efter tio sidor: Det här ÄR askul, sjukt intressant, så i tiden och väldigt användbart för mig. Om tjugo år, men whatever. Efter tjugo sidor: Vad sägs om att bygga upp ett eget världsekonomiskt system? Mer logiskt och utan alla konstiga samband och ord? Efter trettio sidor: Nä, bara tio kvar nu. Lagom till A-ekonomi på teve.
"Staaage-diiive!"
Min dator pajjade som bekant (?) av helt okänd anledning igår. (Haha)
Nu måste jag ringa reperatören. Oj. Roligt. Han kommer skälla ut mig. Jag vet inte varför. Och jag vet att han inte kommer göra det, för han är nog snäll. Men jag fattar ju ingenting med datorer. Herregud. Jag vet när en dator är av eller på, och klickas det upp en MSNruta, är det bara bonus? Nä, men jag kanske vet liite mer. Men massa konstiga ord och sånt, koder och olika delar i hårdisken är ju bara "jaha, säger du det?"
Dräkten är klar. Sjöjungfrudräkten. Jag kan inte gå i trappor. Kan knappt gå över en tröskel på två centimeter, då blir det liksom en lutning åt något håll, och då blir det obalans. Ska jag sätta mig får jag göra en stage-dive. Och vi ska tydligen ligga ner under ett "hav"? Aha. Nån får väl dra upp mig. Jag går ugnefär lika fort som mormor gick. Och hon gick extreeeemt sakta. Men. Det finns fördelar med allt. Nu hinner jag reflektera OCH typ ifrågasätta varför kvisten i golvet är si eller så. Jag har ju numera tid till sånt, att tänka. Eftersom det går så segt. Nåt måste jag ju underhålla mig med för att fördriva tiden när jag ska gå från toaletten till mitt rum.
Om någon vill veta tiderna till föreställningarna får ni hojta till. Platserna kan ta slut rätt snabbt, för sjöjungfrur är ju huvudattraktionen? Fem (sex?) sjöjungfrur som drar in en fruktansvärt otymplig grej (läs gul/orange staty) vill nog ingen missa.
Det roliga är att hela pjäsen är helt absurd, flippad och konstig, så alla står mest och bara garvar i skräckblandad eufori, under repetitionerna.
Sunday, bloody Sunday
Väcktes alldeles för tidigt av att mamma står utanför min dörr och skriker:
"Neeeeeeeej, Adrian. Du behöver inte dina nylonbyxor idag, du ska ju träna inomhus. Ta SHORTSEN!"
Jaha. Tack så mycket för den. Och eftersom jag blev väckt på ett så fruktansvärt sätt, var en liten utskällning på sin plats. (Den som väcker mig på en helgmorgon skonas inte. Speciellt inte när jag varit duktig och gått upp klockan nio för att räkna matte klockan elva, dagen därpå.....)
Sedan. Harmoni. Lite Hannah Montana alldeles för högt på teven, men vadå? I live. Iallafall tio minuter.
Planerade upp min dag efter behov, planen var: vattna de nästan döda blommorna i mitt rum, räkna några mattetal och kolla på film! Najs.
Tills min dator inte ville starta. Eller. Den startade. Sen ingenting mer. Nåt är fel, efter två veckor. Ska repareras imorrn. Skönt ändå, att detta INTE hände förra helgen. Då var det uppsatshelgen. Då hade jag mer eller mindre varit ganska död nu.
Har sytt min sjöjungfrudräkt (läs mamma har sytt). Jag är inte färdig än.
Mamma sa att "Nä, men det är inte så svårt. Det är ju bara att tråckla fast det där gröna!"
Va? Tråckla är INTE lätt. Tråckla är ju för helvete hur svårt som helst, när nålarna lossnar, tråden är för lång, nålen är det också något okänt fel på och tyget bara dampar hårt.
y= 0.33 kg heroin +x. bryt ut x!
Efter ett tag, när hon skulle förklara nåt med positiva och negativa tal, och teckenbyten o sånt i ekvationsväg, hade hon exemplifierat med apelsiner hela tiden. Men hon kom fram till att det var på förskolenivå, och att det var bättre om hon tog nåt som var närmre min verklighet, som jag kunde relatera till. Därför föll knark som det självklara valet. Knark är ju vanligt i min ålder, menade hon.
Efter att ha bytt ut 0.33 apelsiner mot 0.33 kilo amfetamin, slog vi båda fast vid att jag fan inte hade klarat knarkbranschen många dagar. Min karriär som dealer är redan över. Jag skulle fått ett skott i pannan efter fem minuter.
"Men va fa-an. Jag skulle ju ha 2.3 kilo heroin?? Inte 3.2 hekto!?"
De skulle gå back. Det är en lättnad att knarkdealning är ett dåligt val för mig. Eftersom jag vinner på det själv i längden.
Sen kanske det är så att jag är assmart på matte egentligen, jag kanske har ett nytt mattesystem på gång? Mina uträkningar kanske är rätt, egentligen, bara det att ingen kommit på det uträkningssättet än. Därför ska jag komma på ett eget facit till matteboken, med egna uträkningar. Och det kan ju inte vara så svårt, eftersom det bara är att räkna ut talen, det är ju rätt, på mitt sätt! Så när Lars säger: Du, det är 100 procent fel igen, kan jag bara säga: Du, jag har pågående förhandlingar med förlaget.
Eller. När matteboken visade att man bara skulle visa nåt grafiskt, men S promt ville räkna ut den genom prövning (sorry ni som inte fattar nåt, men matte B säger allt) Det gick inte att räkna ut den där uppgiften genom prövning, det bara gick inte. Jag resonerade så rationellt, som att författarna kom på att det inte gick att lösa den genom prövning, så därför skrev de inte ut det. Asbra! Nästa tal! Men S var envis och skulle räkna ut det ändå, men det gick ju inte. Men. författarna är ju inte mer än människor, eller hur?
it's like a circus.
Känner att jag måste föreviga de här underbart roliga dagarna.
Men. Den här dagen kan fan inte börja sämre. Matte. Fattade jag? Nej. Fattade nån? Nej. Asbra!
Samhälle? Aha, vad kul! Nödvändigt - ja. Gjorde vi nåt viktigt eller relevant, kul överhuvudtaget? Nej.
Så efter två lektioner och tre och en halv timme har man slösat bort massa tid med INGENTING! Sånt gör mig arg. Och ännu argare när folk fan inte kan hålla käften på lektionerna en enda sekund. Idioter!
Meeeen, the wind is vänding. Bild! Underbart. Eftersom jag inte hade nåt att göra, eftersom jag var färdig två veckor före alla andra, så traskade jag in till dramasalen. Och där står rektorPeter och viftar med blåa tyger? Hahaa. Fattar inte hur dramaeleverna kunde hålla sig för skratt under hela genrepet.
Sometimes you can't make it ooooooon your own.
Hah.
Inte så konstigt att jag fick den, med tanke på operationen, hej nedsatt immunförsvar! :)
Idag var det roligt. Matkrig med soppa, någon? Ett förslag som dök upp när det var matkrig med hamburgare. Förslaget dök ner, rätt snabbt, så att säga. Men det var roligt. Snacka om att distrahera....
"Ska jag torka av hamburgaren först? Den ser lite kladdig ut? Det blir ju lite äckligt med sås i håret, ju.....! Så. Färdig. Nu kan du kasta den!"
SNÖ!
Idag fick jag vara med på gympan igen. Wihoo.
Den där boken skulle vart läst för längesedan. Läser 100 sidor om dagen. Eller. Läste. Har bara tjugo sidor kvar.....
the departed
Är en bra film. Lite virrig. Men bra.
Laddar min iPod och försöker komma på vilket skolarbete det är mest bråttom med. Idag åkte vi skridskor igen - men. Eftersom isen var så himla ojämn av någon konstig anledning, och den sjöng, krängde och sprack, plus att närmare en sibirisk vinter i Sverige kommer man inte, så jag gick hem. Funderar på hur jag ska komma upp i ottan imorrn när skolan börjar igen.
Jag har ingen lust att gå i skolan i ett och ett halvt år till. Jag vill jobba i Hemsedal. Åh, så underbart. Ingen matte!
Nu måste jag fixa min förbannade iPod. Allt försvann. Skit!
